Jim satte sig på vak vid 19 tiden den 7/1-2009. En kall kväll men ljuset från månen och
den vita snön gjorde att kvällen var ljus och förutsättningarna perfekta.

Allt var tyst och lugnt och när klockan närmade sig 21:00 bröts tystnaden. Genom snår och buskar kom galten fram och han pulsade genom snön ut i riktning mot foderautomaten.

Jim, vars puls nu var hög, lade an och siktade mot bogen på grisen. Kylan var påtaglig och vapnets mekanism trög, men när 6,5an sjöng sin sång tog galten några språng in i granet och tystnaden lade sig. Efter att ha ringt Carl Johan som satt hemma och hade det bra i värmen så gick de i gemensam trupp och följde spåren. Blodspåren var tydliga och efter 15 meter låg galten. En mycket fin galt på 91 kg och betar som var mycket vackra. Grattis Jim.